Pojken i randig pjyamas

Tisdag 2011-11-08 Den överbetalda husan- Brunos far tycker att hon är överbetald.

• Beskriv husan Marias relation till familjen, till pappan och till de båda barnen. Varför beter hon sig som hon gör? Vad vet hon om Auswitch och vad tycker hon om det? Varför kallas hon för den överbetalda husan?

Maria är Brunos familjs husa, hon är till för att vika kläder, hjälpa dem, städa, laga mat, i princip göra allt de egentligen kan göra men inte har tid för eller, sådant som en husa är till för. Men hon är inte bara en husa som de anställt utan hennes mor jobbade för Brunos fars mor. Brunos fars mor och Marias mor var vänner och när Marias mor dog så anställde Brunos far Maria. Han betalde för begravningen och gav Maria någon stans att bo, jobba och han gav henne mat och kläder. Maria känner skyldighet till Brunos far, hon kan inte vara elak mot honom eller inte uppskatta honom. Dels för att det inte är hennes plats att tycka eller tänka men även för allt Brunos far gjort för henne. Hon gör allt som hon blir tillsagd att göra. Hon tycker att Brunos far är en bra man därför har hon svårt att förstå det han gör i Allt Svisch. Hon vet vad som pågår men hon säger inget om det. 

• Jämför Brunos sätt att förhålla sig till Maria med systerns.

Bruno ser Maria som en människa, en verklig människa som har känslor och tankar. Han tycker inte att Gretel t.ex borde be Maria att tappa upp ett bad åt henne för det kan hon göra själv. Gretel ser Maria som en husa, någon som gör vad Gretel och hennes familj vill. Hon tänker då inte göra det minsta för att hjälpa Maria utan hon ber om hjälp för minsta lilla.

• Kommentera följande citat:

Plötsligt, och utan att kunna säga varför, kände Bruno en överväldigande lust att gråta.

Vad skulle du göra om du vore i Brunos situation? 

Bruno är i behov av en vän, i behov av någon att tala med. Någon som förstår hur han känner, inte en vuxen som han försökt resonera med utan ett barn som tänker som han gör. Jag tror att jag skulle gått över till lägret eftersom jag är väldigt nyfiken av mig och så skulle jag försöka att skaffa en kompis, för ingen vill vara ensam och ledsen i Allt Svisch. Jag skulle försökt att skaffa en kompis eller åtminstone prata med någon, försöka få förståelse för vad som händer runt omkring mig.

2011-11-10 Hur mamma tog åt sig äran för något som hon inte hade gjort

1. Förklara orden i fetstil och skriv ner så många synonymer som möjligt.

”Jag menar vad jag säger”, insisterade mamma.

insisterade betyder att man verkligen menar det man säger, det finns inget annat svar. Man är säker på sin sak, det är nästan ett måste t.ex: I morgon fyller Sophie år , jag insisterar på att vi gör något för henne. 

För det mesta såg den unge löjtnanten väldigt elegant ut ...

elegant är när man ser stilig ut, man ser bra ut. Nästan mer klassig ut, kanske lite bättre än andra.

”Åh, håll tyst med dig”, skrek Bruno och såg hätskt på sin syster.

hätsk- man ser på någon argt t.ex. Man kollar på någon med ilska och fiendskap i sin blick.

...det började blöda ymnigt.

- det forsar blod nerför knät, det rinner verkligen blod i floder.

1. Sammanfatta med fem meningar vad kapitlet handlar om.

Detta kapitel handlar om hur Bruno är uttråkad. Han vill göra något innan han blir galen, han måste underhålla sina tankar lite. Så han kommer på att han ska bygga en gunga av ett bildäck och ber om hjälp från löjtnant Kotler. Kotler säger till Pavel att han ska hjälpa Bruno och det gör han. Efter ett tag slår sig Bruno och Pavel tar hand om honom, då pratar Bruno med Pavel för första gången och får reda på att han varit läkare innan.

1. Beskriv Löjtnant Kotler

Löjtnant Kotler är en ung man som vi hört innan är stilig. Han är väldigt trogen till sin plikt, han lyder bra. Han avskyr judar och behandlar de som jobbar hos Bruno och hans familj bedrövligt, men det har han ju rätt till.(enligt hur Brunos pappa ser det, och hela Tyskland på den tiden.) Jag tror att han är som han är för att han håller något inom sig, han är otroligt arg på judarna. 

1. Beskriv Pavel. 

Pavel är jude och jobbar för Brunos familj. Han har varit läkare innan men numera jobbar han som sagt för Brunos familj. Han är en utav de snällaste personerna jag hört om i denna boken och han tar verkligen hand om Bruno när han slår sig. Han plåstrar om honom och pratar med honom. Pavel verkar som en riktigt snäll man.

1. Förklara titeln på kapitlet.

Jo mamman tog åt sig äran för att ha plåstrat om Bruno, fast det egentligen varit Pavel. Hon gjorde det för att inte Pavel skulle råka illa ut, för hade Brunos pappa fått reda på att Pavel rört eller talat med Bruno hade han blivit rasande och gjort något hemskt mot Pavel. Brunos mamma kunde inte låta det hända, han hade ju efter allt tagit hand om Bruno när inte hon varit där.

Varför farmor rusade därifrån

Föreställ dig att du är Brunos farmor och besvara hans brev. 

     Låt henne berätta om hur hon uppfattar det som hände på julafton, hur hon ser på sin   

     son och på det som händer i Tyskland. 

     Låt henne berätta om hur hon har det nu, vad hon tänker och känner. Använd din    

     fantasi men utgå från det du vet om farmors personlighet och vad du mer fått veta i   

     kapitlet.

     Försök anpassa ditt sätt att skriva efter hur du tror att en äldre kvinna på den här tiden 

     uttrycker sig när hon skriver sig till sitt barnbarn.

     Tänk på vad som är karaktäristiskt för ett brev (ort och datum, hälsningsfras,   

     avslutningsfras)

    

11/9 1943 Berlin

Älskade Bruno!

Tack så mycket för ditt brev, jag har längtat efter att få tala med dig,så jag blev glatt överraskad när jag såg att du skrivit. Du måste förstå att det som hände på julafton var jag som uttryckte mina känslor. Du förstår, så klart är jag stolt över din far, han är ju en väldigt viktig man, en soldat.Det kräver mod och styrka för att göra det han gör och genom att ha dessa egenskaper gör han mycket för vårt land. Men det han gör får konsekvenser och andra människor råkar illa ut för att vi ska få ha det bra. Allt din far gör är inte bra, jag tycker det är förfärligt det soldaterna måste göra, men låt inte detta ändra din uppfattning om din far eller hur du tänker på honom. Du ska älska honom och uppskatta honom. 

Men vad är det jag hör, har du det inte bra i Allt Svisch? Det är ju förfärligt men Bruno det är inte för evigt, du kommer få komma hem till Berlin en dag. Jag kommer stå här och ta emot dig med öppna famnar. Du beskriver att du ser massa människor, var inte förvirrad Bruno min kära det är människor, det är riktiga människor. Men de är inte lika mycket värda som oss, därför är de inga enligt din far och furien. Där borta där dem bor händer det hemska saker, men Bruno du måste lova mig att du inte går nära deras läger. Lova mig det Bruno, jag vill inte att du ska se vad din far jobbar med. Inte än, du kommer förstå när du blir äldre hoppas jag, och när du förstår kan du gärna förklara för mig. För jag förstår inte, jag förstår inte varför.

Jag saknar dig något ypperligt Bruno, det ska du veta. Jag tänker på dig dag som natt och längtar efter att få ta dig i min famn och krama om dig. Hur har Gretel det? Tycker hon lika illa om Allt Svisch som du? Och hur har din mor det?

Jag och farfar har det bra här i Berlin, det pågår ett krig utanför våra dörrar men vi stänger dörren och ägnar oss åt något annat. Som häromdagen när Frank och Kristina kom på besök. Vi drack kaffe och talade om Berlin och vad som händer med Tyskland och helt plötsligt nyser Frank. Jag trodde att taket skulle rasa och väggarna skulle sprängas. Men det ända som hände var att kaffet som tidigare funnits i koppen fanns nu på golvet. Vi föll alla i skratt, det var första gången jag skrattat på länge. Men vad jag saknar mest är att få skratta med dig Bruno. Din farfar saknar dig och Gretel också, han ska försöka komma till er snarast. Kommer inte jag ska du veta att det inte har något att göra med dig, jag saknar dig innerligt men din far och jag kommer inte överens dessa dagar. Jag vill inte vara den som förstör en familjemiddag. Men jag ska försöka komma, för din skull.

Nu ropar din farfar på mig, jag tror jag hörde något om en sång. Men både du och jag vet att jag slutat sjunga för längesedan. Men jag ska sjunga, jag ska sjunga och jag ska sjunga för dig, sjunga för Tyskland, sjunga för din far, sjunga för alla som behöver en sång för att må bättre.

Som sagt Bruno, håll ut, det är inte för alltid. En dag kommer detta hemska krig ta slut och en ny värld kommer att skapas. 

Adjö för nu min kära Bruno.

Bruno minns sitt intresse för upptäcktsfärder

• Vad är det viktigaste som händer i kapitlet? 

Det viktigaste och ”farligaste” som händer i kapitlet är att Bruno för första gången bryter en väldigt viktig regel.. Han går där han absolut inte får gå, där det är förbjudet att gå. Utan undantag. Men Bruno är trött på Allt Svisch så han öppnar dörren och börjar gå, han börjar sin upptäcktsfärd. Bruno hittar en låda och läser vad som står på den, ” Gåva vid öppnandet av Allt Svisch lägret”. Juni nittonhundrafyrtio.

• Beskriv herr Liszt

Herr Liszt är inte ett stort fan av upptäckts historier, han tycker det är onödig fakta. Inget som man behöver kunna något om eller läsa i skolan. Bruno som älskar upptäckts böcker blir besviken över herr Liszt reaktion när han nämner upptäckts böcker. Herr Liszt verkar till en början vara helt okej, vänlig osv. men jag tycker att han blir strängare och surare för varje minut han spenderar med Bruno och Gretel. Herr Liszt tycker att böcker som handlar om något som betyder något för världen är bra.. som historieböcker, inte sagoböcker. 

Furien

Hur är relationerna i familjen?I Brunos familj är det så att pappan bestämmer, han har rätt att avbryta vem han vill och det är okej,men om Bruno skulle avbryta sin pappa skulle han få stora konsekvenser. I min familj bestämmer nog mamma och pappa lika mycket, båda lagar mat och städar och tar hand om oss. Det är inte så uppdelat. Gretel och Bruno är inte kompisar, de är syskon och som vanligt bråkar syskon. Men Gretel hackar väldigt på Bruno, hon är konstant elak och vill alltid få han att verka sämre än vad han egentligen är. Detta inträffar även i vanliga familjer, jag bråkar ofta med mina systrar och vi är ibland elaka mot varandra men inte så som Bruno och Gretel, Gretel ser verkligen ner på Bruno.

Vilket intryck får du av Furien.

Furien är en väldigt ohövlig man och han går omkring som om han äger deras hus, men det har han ”rätt” till. Han äger allt och alla, säger han något som han tycker ska ändras, ändras det och alla har respekt för honom. Men Furien verkar inte ha respekt för någon. Furien verkar nästan inte ha ett hjärta, han gör allt detta hemska mot hjälplösa och oskyldiga människor, jag kan inte förstå hur någon människa kan vara så hemsk. 

Shmuel funderar ut ett svar på Brunos fråga.

Vilka likheter finns mellan de två pojkarna?

Båda pojkarna tycker att de är fångade på fel sida av stängslet, Bruno vill in till Shmuel och Shmuel skulle göra vad som helst för att komma därifrån. De båda blev även tagna från deras hem och färdades till ett ställe de båda inte vill vara på. Bruno blir slagen av Gretel och Shmuel blev även slagen av en pojke som han bodde med.

Bruno förundras över orättvisorna. Vad tycker han är orättvist?

Bruno tycker det är orättvist att Shmuel får ha så många kompisar att leka med, det finns massa pojkar på andra sidan stängslet. Bruno tycker inte alls att det är synd om Shmuel han är avundsjuk på honom. Han kan nästan inte tro på Shmuels historia, klart det finns dörrar på tåget och man kan väl ändå inte bo 11personer i ett rum. Det kan ju inte vara sant. Bruno tror att Shmuel har det bra och att han får mat och leker och umgås med alla sina vänner, vad han inte vet är att det egentligen är han som har det bra. Bruno tycker bara synd om sig själv och tycker att Shmuel har det bra.

Hur tror du Shmuel ser på orättvisorna?

Shmuel är dock den som borde tycka synd om sig själv, han tycker att Bruno har det underbart bra. Det är bara för att han upplevt båda sidorna till en del och han skulle inte blinka ens en gång om någon frågade om han ville därifrån. Det är hemskt att leva som en fånge och bli behandlad som ingenting när man är något. Shmuel förstår sig inte på hur Bruno tänker, det är inte kul på hans sida, Bruno har fattat allt fel.

Vinflaskan

Kommentera de båda citaten nedan. På vilket sätt är de viktiga för berättelsen? Vilka tankar väcker de hos dig? Vad tycker du om de olika repliker som yttras? Förklara!

  
 ”Nej”, sa Maria och skakade på huvudet. ”Nej, han är inte någon doktor. Han är uppassare”

   ”Jag visste det”, sa Bruno och kände sig mycket belåten. ”Men varför ljög han för mig i så fall? Det är så konstigt.”

   ”Pavel är inte doktor längre, Bruno”, sa Maria stilla. ”Men han var doktor förut”. I ett tidigare liv. Innan han kom hit.”

(.....) ”Jag förstår inte”, sa han.

    ”Det är det många av oss som inte gör”, sa Maria.

Detta får Bruno att förstå mer hur det ligger till, nu vet han att Paval var en doktor. Men att han inte längre är det och han börjar få lite mer förståelse. 

  
 ”Det finns inga goda soldater”, sa Shmuel.

   ”Det är klart att det gör”, sa Bruno.

   ”Vem då?”

   ”Ja, pappa till exempel”, sa Bruno. ”Det är därför han har en så imponerande uniform, och alla kallar honom för kommendant och gör allt han säger åt dem. Furien har stora planer för honom eftersom han är en så god soldat”

Detta är en stor , stor del av kapitlet. Bruno och Shmuel har olika tankar om vad som är en bra och en god soldat. Brunos pappa är en bra soldat.. enligt Furien och enligt deras regler. Men vad Bruno egentligen inte vet är att hans pappa inte alls gör det goda.. han är inte god. Han är Furiens högra hand och han behandlar Shmuel och andra judar förskräckligt. Bruno kan inte förstå hur hans pappa inte skulle kunna vara god, men det är för att han inte vet vad som händer bakom Shmuels staket.

Berätta om middagen med Löjtnant Kotler. Vad får vi veta om Kotler och hans bakgrund? Hur reagerar pappan och mamman på det? Varför tror du att Kotler behandlar Pavel så illa?

Vi får veta att Kotlers pappa flydde landet när kriget började och dessa väcker flera tankar hos Brunos pappa b.la. Jag tror att Kotlers pappa flydde för att han inte ville kriga, han tycker det är fel. Och det gör att Kotler är väldigt arg, han är otroligt arg på judar osv. Han är allmänt arg för att hans pappa var en ”fegis” och jag tror han försöker vara så ”bra” soldat som möjligt eftersom hans pappa inte hade modet att göra det.

Vilka viktiga insikter får Bruno i det här kapitlet? Kommer dessa insikter att förändra honom tror du?

Han får mycket att tänka på, är hans pappa bra eller dålig? Hur många människor finns det egentligen på Shmuels sida. Han ser även hur elak Löjtnant Kotler är, Shmuel hade rätt.

Jämför stämningen i det här kapitlet med de tidigare. Tycker du att det är någon skillnad? Vilken i så fall? 

Bruno är mer vetande nu och löjtnant Kotler har berättat om sin far. Det är spänt och vi vet att Kotler har något att dölja som har med hans pappa att göra.

Bruno tar till en nödlögn

Även i det här kapitlet gör Bruno jämförelser mellan sin egen och Shmuels tillvaro och finner likheter och orättvisor. Vad tänker du om det?

Bruno jämför Shmuel och hans liv på olika sätt. Han förstår inte varför Shmuel alltid har på sig sin pyjamas, varför tar han inte något annat från sin garderob på morgonen? Han kan inte förstå att en människa bara har ett plagg. Men han är avundsjuk på Shmuel, varför får han ha på sig så enkla och bekväma kläder medan Bruno ska ha på sig skjorta, kavaj, slips och obekväma skor? Han jämför även hur de bor, Bruno bara klagar på hans liv och hur han har det när han inte har någon aning om hur hemskt Shmuel har det. Han är ganska så självupptagen och han stannar inte och tänker på Shmuel. Men så när han ligger hemma i sin säng kom han och tänka på det Shmuel berättat för honom om sin farfar. Shmuels farfar hade försvunnit och varje gång han frågade sin far om det började han gråta. Bruno hade inte lagt en extra tanke på det innan, men nu fick han lite dåligt samvete. Han hade bara börjat prata om något annat, och inte riktigt tänkt på det Shmuel sa.

Beskriv mötet mellan Bruno och Gretel. Är syskonen bara dumma mot varandra och helt olika?

Det börjar med att Gretel kommer in i Brunos rum, bara för att prata. Det är inte ofta hon gör det men just idag kommer hon in i hans rum och hon är inte elak. Hon vill starta en konversation med Bruno. Men sen när dom börjar prata är det som om hon triggar Bruno att bli lätt irriterad, hon frågar samma fråga två gånger och är allmänt elak. 

Men sen säger hon att hon inte har något att göra och att hon hatar att det regnar och då nappar Bruno. Han avskyr också regnet och de börjar nu prata. Bruno börjar berätta om Shmuel men han utelämnar namnet utan han beskriver honom bara som ”en kompis”, Gretel blir genast intresserad och börjar fråga frågor.. Då förstår Bruno vad han gjort och ångrar sig genast, han skulle inte ha berättat för Gretel. I detta ögonblick blir Bruno nervös och vet inte vad han ska göra, han kunde inte avslöja Shmuel så han tar till en nödlögn. Han säger att kompisen han pratar om är en låtsaskompis och försöker övertyga Gretel om att han talar sanning. Han gör ett bra jobb och Gretel brister ut i ett skratt, hon tycker Bruno är urlöjlig. En låtsas kompis, är han fem eller? Men samtidigt vill hon veta mer om låtsas kompisen så hon börjar fråga en massa frågor, vad pratar dom om osv.?

Bruno inser då att han är ganska glad att han berättade för Gretel, han hade länge velat berätta för någon om Shmuel. Tack vare samtalet om Shmuel tror jag att de kommer närmre varandra och jag tror att även Gretel har låtsas kompisar, sina dockor. Men det vill hon så klart inte erkänna. Detta samtalet förde de båda syskonen närmre varande.

Något han inte skulle ha gjort

Vad syftar titeln på? Skulle Bruno ha kunnat agera annorlunda? Förklara.

Titeln syftar på när Shmuel är på ”besök” i Brunos hem. Han är där för att putsa glas och när Bruno ser detta blir han genast på gott humör. Han ger Shmuel lite mat och Shmuel tvekar, ska han ta maten? Kotler skulle kunna komma in när som helst. Men han tar chansen och äter upp kycklingen. Sen kommer Kotler in och får reda på att Shmuel ätit, Shmuel säger då att Bruno gav honom maten. Vilket han gjorde. Bruno är i samma situation som med Gretel, då ljög han. Och i detta fall ljuger han igen, han säger att han aldrig sett Shmuel innan och att Shmuel tog maten. Detta slutar med att Shmuel får ta alla konsekvenserna. - Han blir slagen.

Men jag vet inte om det hade blivit så mycket annorlunda om Bruno erkänt och sagt att han gett Shmuel maten. Löjtnanten kan ju inte göra något mot hans ”chefs” son. Då hade han kanske gjort något ännu värre mot Shmuel, jag tror att de i alla fall inte skulle få träffa varandra igen om Bruno sagt att de är kompisar. Eftersom de egentligen inte ska vara det. Vad han än hade sagt hade det resulterat i konsekvenser.

Sista meningen: Det var första gången de någonsin rört vid varandra.

Kommentera sista meningen. Vilka tankar, känslor, funderingar väcker den hos dig?

Är det en bra avslutningsmening på ett kapitel tycker du?

Sista meningen är en väldigt rörande mening, det är mycket känslor. Att röras, att känna den andra personens värme i din egen hand är väldigt stort. Att känna någon annans hand i sin är personligt. Jag tycker det är en väldigt vacker avslutning, en utav anledningarna till varför denna mening är så stor och betydelsefull är för att de egentligen inte borde röra varandra. De borde inte ens prata med varandra, det de har är hemligt. De har en otrolig vänskap och när de tar varandra i handen växer den vänskapen enligt mig. De tar ett steg närmare varandra.

Mamma får som hon vill

Detta kapitel handlar om hur Brunos mamma får som hon vill och i detta fall är det att åka tillbaks till Berlin. Brunos mamma vet vad som pågår i Allt Svisch och hon vill inte vara där längre, hon tycker även att Bruno och Gretel borde få åka tillbaka till Berlin, till deras kompisar. 

Brunos mamma och pappa diskuterar detta och det slutar med att Gretel och Bruno blir inkallade på deras fars kontor för att prata. Bruno far frågar dem båda vad de tycker om Allt Svisch och om de vill åka tillbaka till Berlin. Det blir lite annorlunda svar från Gretel och Brunos sida. Gretel vill hemskt gärna åka tillbaka till sina vänner medan Bruno säger att han skulle kunna tänka sig att stanna kvar där de numera bodde- i Allt Svisch. Det beror på att han har Shmuel här, och Shmuel är hans bästa vän. De kan prata om allt och det är inte Bruno redo att ge upp. Men Brunos far kommer fram till ett beslut. Bruno och Gretel och deras mamma ska åka tillbaka till Berlin inom en vecka.

Med andra ord- Mamma får som hon vill.

Jag tycker detta är ganska sorgligt, att Bruno ska behöva ge upp en sådan vänskap som han och Shmuel delar. Det borde han inte få göra, det är hemskt. De har bott i Allt Svisch i ett år och i början avskydde Bruno det och nu när han äntligen inte vill flytta därifrån så måste han göra det. Om de flyttar hem igen tror jag att Bruno kommer att vantrivas, han kommer bara tänka på Shmuel och vad han skulle kunna ha gjort i Allt Svisch nu. Gretel skulle nog vara nöjd och mamma. Men Bruno är den som måste ge upp något.

Nästa kapitel heter Planering för det sista äventyret. 

Själv vet jag vad som kommer hända men jag tror att om jag inte vetat om detta skulle jag nog tro att kapitlet handlade om Bruno och Shmuel som går på ett sista äventyr innan han skulle flytta. Jag skulle tro att Shmuel skulle ta sig till Brunos sida av stängslet och de skulle ha ett otroligt äventyr - tillsammans.

Tyvärr vet jag att de kommer ha ett äventyr tillsammans men inte ett bra sådant utan ett hemskt och det är verkligen det sista äventyret.

Planering till det sista äventyret

Vad handlar han kapitlet om?

Resonera kring Brunos naivitet - varför förstår han inget?

Vad som hände nästa dag och sista kapitlet

Bruno och Shmuel bestämde att de skulle ha ett sista äventyr tillsammans, men det bestämde inte att det skulle vara det sista någonsin för båda. De bestämde att Bruno skulle krypa under till Shmuel- det perfekta äventyret. Då kunde han få göra otroliga upptäckter där inne som han alltid velat. Så dagen därpå tog Shmuel med sig en extra pyjamas och Bruno såg likadan ut som Shmuel.

Men det blev inte som de tänkt sig, när Bruno kom under till andra sidan blev de kallade på. De blev indragna i en slags dusch, ett rum. I filmen var det i alla fall så att de fick ta av sig sina pyjamasar för att de skulle duscha. Men i boken verkar det som att de inte förstår varför de är inne i detta rum, de tror att de ska ta skydd för regn eller något liknande. Sen kommer gasen och sen slutade deras äventyr.

Jag tycker att det är ett otroligt känslosamt slut, jag vet hur mycket jag grät till filmen. Det är sådant hemskt slut men det är bra. Det är bra skrivet, författaren vet vad han gör och han lyckas få mig- som inte har någon koppling till dessa två personerna eller vad som hände där. Han lyckas få mig att känna alla dessa känslor och det är så en bra författare ska kunna göra. Även fast det var en utav de hemskaste filmerna jag sett och jag tyckte inte att det skulle slutat på det sättet så var det ett ”bra” slut. Jag ville så klart att de skulle leva men slutet gjorde i princip hela boken tycker jag. 

Jag tror pappan förstod hur hemskt det han gör i Allt Svisch egentligen är, alla dessa vuxna, barn och familjer som behövt dö har han egentligen inte brytt sig om. De dog på andra sidan stängslet medan Bruno och hans familj levde ett bra liv i deras hus. Men hans arbete ledde till Brunos död och jag tror han insåg i alla fall lite, på något sätt att det han gör är fel. Han brydde sig nu inte längre, de fick göra vad de ville med honom. Han hade förlorat sin son och det spelade egentligen ingen roll vad som skulle hända med honom nu. En del av honom var redan död, den dog den dagen Bruno dog. När Bruno dog föll han in i depression och inget spelade någon roll längre.. 

Enligt mig är pappan en bra pappa, han är en god pappa och han älskar sina barn innerligt. Men som en arbetande man gjorde han onda saker. Hans jobb innerbar att vara ”ond” men som en person var han inte ond. Jag tror inte att en person kan vara helt ond, visst den kan göra onda eller dåliga saker och agera fel men innerst inne är man inte ond. Man har någon slags humanitet inom sig. 

Sådana här saker kan hända när en stor ledare, någon som har mycket makt pekar ut ett offer. Alla vill vi ha någon att skylla på när det inte går bra, han anklagar judarna för landets förluster och nedgångar. Hitler anklagade judarna och dom som också vill ha något att skylla på går med honom. De växer sakta men säkert tills de tillslut är så många att de kan styra landet. Jag skulle gärna vilja ha någon att skylla på när det inte går bra för mig, vi människor är ganska svaga. Och när de är såpass många följer resten strömmen för det är svårare och jobbigare att säga ifrån. Sådana här saker kan och händer fortfarande, jag hoppas dock att folk ska våga stå mer för vad de tycker.